Lägg ägg!

Stannade till utanför växthuset då jag till höger om stigen såg en vinbergssnäcka som var delvis nerskruvad ut i jorden. Tänkte att det var vår 'lilla' valp som varit framme och tryckt ner den, men när jag visade Torbjörn sa han den grävt ner sig för att lägga ägg. Jag har aldrig sett detta tidigare och kunde inte med att avbryta evenemanget, trots att sniglar och snäckor inte står med på min top-tio-lista över favoritdjur i trädgården.

Vandrade vidare till plantskolan och ser två snäckor till nerskruvade i två krukor. Verkar vara perfekt äggläggardag idag tydligen!
Men nu börjar jag bli nyfiken och ber Torbjörn lyfta en av dem och blir väldigt imponerad. Den har lyckats gräva en djup gång ner i jorden på 6-8 centimeter och djupt därnere kan man skönja äggen som är bra mycket större än jag trodde.

 Ser ut som riktiga pärlor. Naturen är fantastisk!

Maskros-Tai Chi

Inget att hymla med, det kryllar av maskrosor här i trädgården. Mängden beror säkert till stor del på att vi inte hann med att ta hand om dem innan de frösådde sig förra året och nu står de där i mängder med stora fröklot i rabatterna - igen!!!

De har blommat och blommat över i rekordfart i år vilket gjort att vi inte heller denna säsong hunnit slå till med maskrosjärn för att gräva upp plantorna med roten innan de hunnit bilda frö.
Tror det gått på en knapp vecka från blomning till frö. Tycker också de är ovanligt höga i år, kan det ha något samband med den snabba utvecklingen?

Förutom tidsbrist har jag trots allt en ganska bra ursäkt i år varför det inte blivit gjort - jag har brutit axeln!
Det tog några veckor efter vurpan jag gjorde på isen i våras innan jag fick diagnosen, men när jag fick veta att det var en fraktur fick jag förklaringen  till varför det gör så j-la ont i vissa lägen när jag använder vänsterarmen.

Hursomhelst var de otroligt förfulande i rabatterna och jag kunde bara inte med tanken på att de alla skulle få släppa ifrån sig sina fröer och addera tusenfalt till antalet inför nästa säsong så jag gjorde det näst bästa - ut och klippte av fröställningarna.

Med min begränsade rörlighet och de lättspridda fröerna blev det lite av tai chi-rörselser i rabatten: Försiktigt sätta ner foten i rabatten för att undvika att kliva på små sköra plantor. Sträcka mig efter bästa förmåga efter en stängel för att försiktigt knipsa bort övre delen av stängeln med frökapseln intakt. Därefter sakta, sakta, för att inte vinddraget ska lösa ut de små fallskärmarna med frö röra mig dryga180 grader på vägen till  hinken och därefter släppa ner den i hinken.
Denna utdragna, långsamma rörelse upprepades väl dryga miljonen gånger (kändes det som) och på lite mer än en timme fylldes två hårt packade hinkar med fröbollar. Det var jättejobbigt, men väl värt mödan att slippa få alla dessa fröer sådda här i trädgården till nästa säsong. Dessutom blev det omgående väldigt mycket finare i rabatterna.

Slutligen vill jag dela med mig av två tips:
- Blås inte på handen om du tror det är något litet kryp som kittlar dig när du har en boll maskrosfrö i densamma!
- Titta inte bort samtidigt som du knipsar av stängeln - Kan resultera i smärta och blodspillan!

Nej, det får inte bli så himla varmt nu...

Visst njuter jag av värmen, men i takt med att kvicksilvret (eller vad det är nuförtiden) stiger i termometern förkortas också livslängden på alla tulpaner som nu börjat slå ut. Jodå, det är många sorter som ännu håller inne med blomman, men säkert över hälften av de vi satte i höstas har slagit ut och resten räknar jag med visar färg inom en vecka.

I örtagården har tulpanerna i rundeln med tårtbitarna börjat slå ut och kantrabatterna blir bara häftigare för var dag.

Nu har även tulpanerna i rabatten längs köksträdgården slagit ut och det blev väldigt fint även om denna gula färg inte är min favoritfärg på tulpaner.

Längst ut blommar olika sorters narcisser och fyller upp fint nertill.

Ge inte upp!

Jag hör från flera håll att det varit problem med övervintringen av många känsliga växter och det verkar som om många rosor strukit med. 

För ett par år sedan då vintern var väldigt sträng var jag helt övertygad om att de enda två rosor vi hade här var stendöda och började planera för ersättningsväxter. Men då fick jag lära mig att inte ha för bråttom. Plötsligt en dag sköt de skott och har blommat fint ett par år sedan dess. 

Jag fick då rådet att vänta med saxen på allt som man var tveksam om det överlevt till midsommar och det är klokt. Min junimagnolia såg i vart fall halvdöd ut förra våren, men jag väntade ut den och den gren jag var säker på var utom räddning sköt plötsligt skott. Så, mitt råd är att avvakta med att skära ner eller gräva bort för tidigt.

Senast idag såg jag ett skott på en av rosorna i pergolan jag sneglat lite skeptiskt på några dagar.

OK utsikt

Måste bara visa en bild på utsikten från mitt skrivbord. Inte helt fel, eller hur? En liten tröst för den som möjligen blir avundsjuk är att jag tyvärr tvingas sitta just vid skrivbordet ganska många timmar var dag och inte befinna mig därute:-(

Det grönskar

Hela trädgården har verkligen gått igång denna vecka med körsbärsblom och allt.

Men allra allra finast just nu är denna som väntar på mig när jag går ut i trädgården:

Röda vitsippor, mer tulpaner och många backsippor...

Vilken timing att få så många dagar 'ledigt' när naturen bjuder på sin bästa sida.
För ett par dagar sedan åkte jag med en vän till Åsa gravfält ute på Selarön för att spana in backsipporna, Pulsatilla vulgaris. Jag var där för ett par år sedan, men denna blomning är något man kan se många, många gånger.

 Det är en otrolig mängd plantor spridda över en gammal skeppsättning som ligger i ett underbart sörmländskt landskap.

Efter den första imponerande anblicken av dessa tiotusentals plantor gick vi kring ibland dem och försökte hitta avvikande utseenden. Jodå, vi hittade lite olika storlekar, lite varianter på kronbladens form och lite olika lilablå nyanser, men de flesta var förvånansvärt lika. Höjdpunkten blev en med lite annorlunda och ovanligt många kronblad.

Hemma i trädgården har det verkligen tagit fart med blomningen. Gången in i örtagården har på två dagar blivit riktigt imponerande. Och härnäst väntar jag på kantrabatten vid köksträdgården där tulpanknopparna står tätt, tätt på led bakom narcisserna som slagit ut.

I går när jag gick ut med hundarna hittade jag en plats rätt nära där vi bor med röda vitsippor. Jag har tidigare noterat att vissa lite lätt bedagade blommor blir rödrosa på baksidan av kronbladen, men så här röda har jag aldrig tidigare sett. Gissa om jag blev överraskad idag när jag på väg ut i trädgården plötsligt ser något rödblommigt i snåren på framsidan av huset - röda vitsippor! De är jättefina och klart skarpt ceriseröda jämfört med sina vita kollegor. Jag kollade lite på nätet om detta och det är tydligen en någorlunda permanent förändring som kan uppträda och även sprida sig i beståndet - kul!

En annan skönhet i trädgården, som tyvärr blommar över snabbt är blodörten Sanguinaria canadensis

Den är otroligt vacker och många som ser den tror det är en låtsasblomma!

Senaste rapporten från grodynglen är att de släppt sin lilla säck och simmar fritt. Det bara kryllar av dem i kanten av dammen där det ligger lite rester från strandirisen i vattnet som skydd. 

Roligt att följa dem från början denna säsong.

Fortsatt trädgårdsspaning

Det är med viss spänning och ett stort mått hopp som jag var morgon kollar om de uppskjutande tulpanbladen är intakta eller ej. Visserligen är hela trädgården omgärdad med staket, men för ett hungrigt rådjur eller en älg är delar av staketet mest symboliskt verkar det som. Jag har sett spåren från dem här i trädgården för några veckor sedan, men nu, peppar, peppar! har de inte varit här på ett tag.
Det är en ganska ansenlig mängd lökar som är på tillväxt, särskilt i den nya örtagården som vi istället för örter fyllde med lökväxter sent i höstas då den blev klar med gångar och planteringsbäddar.

Jag ser verkligen fram emot blomningen, men risken är nog rätt stor för skövling. Vi har kryddat med det avskräckande rå-väck så mycket vi förmår, så det är bara att hoppas det räcker.

Flera av våra krokusar har fått påhälsning av de kaniner som bor här i trädgården. Än så länge kan jag tåla vad de gjort. Det är lite av en kompromiss ser det ut som. De har ätit lite grann och lämnat ungefär halva blomman kvar. Tyvärr har de nog betat lite väl friskt på några ställen, men vad göra???

Flera av de botaniska tulpanerna har börjat slå ut och de är verkligen läckra.

I örtagården, bland de olika sorterna av backtimjan står Tulipa humilis violacaea. Den har en underbar kallröd färg med svart botten inuti.

I stenröset vi byggde i höstas där vi planterade en massa taklök satte jag en massa lökar av Tulipa neustruevae. Där har redan ganska många slagit ut och de passar verkligen lite spritt i röset med några små klungor i gruset nedanför.

Sista rapporten idag om tulpaner blir om den mista tulpan jag någonsin sett. Det är en clusiana som tillsammans med en massa andra släktingar planterats under ett av våra äppelträd. Medan de övriga är normalstora med blommor på en 3-4 cm mäter denna knappt 1 cm. Kika på bilden och jämför med vitsippan uppe till vänster.

En favorit som har många förtjänster tycker jag är lungörten. Vi har flera namnsorter med och utan vita eller silverfärgade blad med vita, cremefärgade, rosa eller blå blommor. Den här har flera färger samtidigt vilket inte gör den sämre. Blommar tidigt och länge, är bra både som marktäckare och tål relativt skuggiga lägen.

Nu har jag följt utvecklingen av grodäggen jag hittade i dammen i en vecka. Nästan varje dag har jag gått förbi för att se om man kan märka någon utveckling. De har sett likadana ut hela veckan, men idag hände det - de har blivit dubbelt så stora och man kan se något som kanske ska bli en svans utvecklas. Sååå cooolt!

Mer om ägg...

Igår kom Torbjörn från hönshuset med två nylagda ägg. Ett normalstort och ett väldigt litet, mindre än de som våra dvärgkochin värpte tidigare. Det måste vara ett premiärägg från en av våra nya unghöns. Så himla rart:-)

Blixtvisit till Danmark

Jo, jag var i Danmark förra söndagen. Det blev en riktig blixtvisit där jag körde ner vårt visningsväxthus för en utställning kommande helg. Det tog rätt lång tid ner då man inte får köra fortare än 80 med släp om jag minns rätt. Hem gick det lite fortare - hur fort är konfidentiellt...

Hursomhelst, det är inte jag om det inte blir ett besök på ett växthus när man är ute på tur och denna gång var inget undantag. Jag körde vår stora bil och fick lätt med mig ett stor exemplar av Ginko Biloba, ett uppstammat blåregn med massor med knoppar, en Gunnera, en magnolia, en namnsort av Bornholmsfikon och en annorlunda klätterväxt jag just nu glömt namnet på. En skön belöning efter många mil i maklig takt.

På livsnjutarpromenad i trädgården

Nu händer det verkligen grejor här i trädgården.
I dammen är det full rulle på fiskarna efter att all is försvann tidigare i veckan. Det ser ut som det stora flertalet fiskar klarat vintern. De äldsta fiskarna i dammen flyttade in sommaren 2008 och det har fungerat bra sedan dess.

När jag gick och spanade längs dammen såg jag till min stora glädje en klump med grodägg i ena kanten. Vi brukar alltid ha grodor och paddor i dammen med mängder av yngel, men jag har aldrig tidigare lyckats se dem så tidigt i processen. Det är verkligen ett naturens under. De låg där i en vacker klunga med solen glittrande i de små kulorna och jag blev sittande där på huk rätt länge och bara beundrade dem. Det är livskvalitet!

Vitsippor har vi nu överallt i trädgården och det är lika roligt varje år tycker jag att leta efter blommor med olika många kronblad. Det blir lite som 'plate-spotting' (leta bilnummer i nummer ordning) att leta blommor med fler och fler kronblad (petal-spotting?!). Jo, jag inser att det låter sjukt, men sån e jag:-) Ett trevligt sätt att skingra tankarna med när man strövar runt i trädgården eller på skogspromenaden.

Nu börjar alla möjliga växter kvickna till i rabatten. Fortfarande är det väldigt glest, men den här gruppen med corydalis, iris och vackra tulpanblad tycker jag var en rar komposition.

I rabatterna har nu tulpanbladen växt om narcisserna med råge. Ska bli spännande att se vilka som kommer att komma igång med blomningen först.

Mina coola underverk:-)

Idag kom senaste numret av Trädgård och Blommor. Alltid lika trevligt att bläddra igenom och läsa om olika trädgårdar att inspireras av.
I detta nummer är jag själv med i en artikel som handlar om den genbank av zonarticpelargoner jag odlar här hemma i växthuset och på en av våra glasverandor.

 

Det är riktiga juveler och de flesta skiljer sig ganska ordentligt från våra vanliga zonalpelargoner med sina ofta stora, mångfärgade och ibland lätt flikiga blommor.
Det är jättekul att information om dessa udda skönheter sprids för de är verkligen värda att beundras, och för en samlare väcker de ofta ett ordentligt ha-begär.
På vår hemsida finns en artikel om zonarticpelargonerna där jag berättar om mitt möte med dem och lite om historien om hur de korsats fram.

En av nackdelarna med många av de zonarticpelargoner som har de mest spektakulära blommorna är att de ger väldigt lite sticklingar. I år har vi än så länge inte tagit några nya sticklingar från dem. Vi har istället prioriterat ombyggnad av lagerlokaler och annat praktiskt som följer med lite av den växtvärk vi just nu har. Jättekul, men tyvärr får det som inte är 'måsten' stryka på foten ett tag till. Förhoppningsvis kommer vi att han några spännande sticklingar till försäljning lite längre fram på säsongen när arbetet med ombyggnad och lagerflyttar är klara.
Självklart kan man hitta zonarticpelargoner även på andra ställen som hos Rockdala och Pelargongaraget som har flera fina sorter.