Nej, det får inte bli så himla varmt nu...

Visst njuter jag av värmen, men i takt med att kvicksilvret (eller vad det är nuförtiden) stiger i termometern förkortas också livslängden på alla tulpaner som nu börjat slå ut. Jodå, det är många sorter som ännu håller inne med blomman, men säkert över hälften av de vi satte i höstas har slagit ut och resten räknar jag med visar färg inom en vecka.

I örtagården har tulpanerna i rundeln med tårtbitarna börjat slå ut och kantrabatterna blir bara häftigare för var dag.

Nu har även tulpanerna i rabatten längs köksträdgården slagit ut och det blev väldigt fint även om denna gula färg inte är min favoritfärg på tulpaner.

Längst ut blommar olika sorters narcisser och fyller upp fint nertill.

Ge inte upp!

Jag hör från flera håll att det varit problem med övervintringen av många känsliga växter och det verkar som om många rosor strukit med. 

För ett par år sedan då vintern var väldigt sträng var jag helt övertygad om att de enda två rosor vi hade här var stendöda och började planera för ersättningsväxter. Men då fick jag lära mig att inte ha för bråttom. Plötsligt en dag sköt de skott och har blommat fint ett par år sedan dess. 

Jag fick då rådet att vänta med saxen på allt som man var tveksam om det överlevt till midsommar och det är klokt. Min junimagnolia såg i vart fall halvdöd ut förra våren, men jag väntade ut den och den gren jag var säker på var utom räddning sköt plötsligt skott. Så, mitt råd är att avvakta med att skära ner eller gräva bort för tidigt.

Senast idag såg jag ett skott på en av rosorna i pergolan jag sneglat lite skeptiskt på några dagar.

OK utsikt

Måste bara visa en bild på utsikten från mitt skrivbord. Inte helt fel, eller hur? En liten tröst för den som möjligen blir avundsjuk är att jag tyvärr tvingas sitta just vid skrivbordet ganska många timmar var dag och inte befinna mig därute:-(

Det grönskar

Hela trädgården har verkligen gått igång denna vecka med körsbärsblom och allt.

Men allra allra finast just nu är denna som väntar på mig när jag går ut i trädgården:

Röda vitsippor, mer tulpaner och många backsippor...

Vilken timing att få så många dagar 'ledigt' när naturen bjuder på sin bästa sida.
För ett par dagar sedan åkte jag med en vän till Åsa gravfält ute på Selarön för att spana in backsipporna, Pulsatilla vulgaris. Jag var där för ett par år sedan, men denna blomning är något man kan se många, många gånger.

 Det är en otrolig mängd plantor spridda över en gammal skeppsättning som ligger i ett underbart sörmländskt landskap.

Efter den första imponerande anblicken av dessa tiotusentals plantor gick vi kring ibland dem och försökte hitta avvikande utseenden. Jodå, vi hittade lite olika storlekar, lite varianter på kronbladens form och lite olika lilablå nyanser, men de flesta var förvånansvärt lika. Höjdpunkten blev en med lite annorlunda och ovanligt många kronblad.

Hemma i trädgården har det verkligen tagit fart med blomningen. Gången in i örtagården har på två dagar blivit riktigt imponerande. Och härnäst väntar jag på kantrabatten vid köksträdgården där tulpanknopparna står tätt, tätt på led bakom narcisserna som slagit ut.

I går när jag gick ut med hundarna hittade jag en plats rätt nära där vi bor med röda vitsippor. Jag har tidigare noterat att vissa lite lätt bedagade blommor blir rödrosa på baksidan av kronbladen, men så här röda har jag aldrig tidigare sett. Gissa om jag blev överraskad idag när jag på väg ut i trädgården plötsligt ser något rödblommigt i snåren på framsidan av huset - röda vitsippor! De är jättefina och klart skarpt ceriseröda jämfört med sina vita kollegor. Jag kollade lite på nätet om detta och det är tydligen en någorlunda permanent förändring som kan uppträda och även sprida sig i beståndet - kul!

En annan skönhet i trädgården, som tyvärr blommar över snabbt är blodörten Sanguinaria canadensis

Den är otroligt vacker och många som ser den tror det är en låtsasblomma!

Senaste rapporten från grodynglen är att de släppt sin lilla säck och simmar fritt. Det bara kryllar av dem i kanten av dammen där det ligger lite rester från strandirisen i vattnet som skydd. 

Roligt att följa dem från början denna säsong.

Fortsatt trädgårdsspaning

Det är med viss spänning och ett stort mått hopp som jag var morgon kollar om de uppskjutande tulpanbladen är intakta eller ej. Visserligen är hela trädgården omgärdad med staket, men för ett hungrigt rådjur eller en älg är delar av staketet mest symboliskt verkar det som. Jag har sett spåren från dem här i trädgården för några veckor sedan, men nu, peppar, peppar! har de inte varit här på ett tag.
Det är en ganska ansenlig mängd lökar som är på tillväxt, särskilt i den nya örtagården som vi istället för örter fyllde med lökväxter sent i höstas då den blev klar med gångar och planteringsbäddar.

Jag ser verkligen fram emot blomningen, men risken är nog rätt stor för skövling. Vi har kryddat med det avskräckande rå-väck så mycket vi förmår, så det är bara att hoppas det räcker.

Flera av våra krokusar har fått påhälsning av de kaniner som bor här i trädgården. Än så länge kan jag tåla vad de gjort. Det är lite av en kompromiss ser det ut som. De har ätit lite grann och lämnat ungefär halva blomman kvar. Tyvärr har de nog betat lite väl friskt på några ställen, men vad göra???

Flera av de botaniska tulpanerna har börjat slå ut och de är verkligen läckra.

I örtagården, bland de olika sorterna av backtimjan står Tulipa humilis violacaea. Den har en underbar kallröd färg med svart botten inuti.

I stenröset vi byggde i höstas där vi planterade en massa taklök satte jag en massa lökar av Tulipa neustruevae. Där har redan ganska många slagit ut och de passar verkligen lite spritt i röset med några små klungor i gruset nedanför.

Sista rapporten idag om tulpaner blir om den mista tulpan jag någonsin sett. Det är en clusiana som tillsammans med en massa andra släktingar planterats under ett av våra äppelträd. Medan de övriga är normalstora med blommor på en 3-4 cm mäter denna knappt 1 cm. Kika på bilden och jämför med vitsippan uppe till vänster.

En favorit som har många förtjänster tycker jag är lungörten. Vi har flera namnsorter med och utan vita eller silverfärgade blad med vita, cremefärgade, rosa eller blå blommor. Den här har flera färger samtidigt vilket inte gör den sämre. Blommar tidigt och länge, är bra både som marktäckare och tål relativt skuggiga lägen.

Nu har jag följt utvecklingen av grodäggen jag hittade i dammen i en vecka. Nästan varje dag har jag gått förbi för att se om man kan märka någon utveckling. De har sett likadana ut hela veckan, men idag hände det - de har blivit dubbelt så stora och man kan se något som kanske ska bli en svans utvecklas. Sååå cooolt!

Mer om ägg...

Igår kom Torbjörn från hönshuset med två nylagda ägg. Ett normalstort och ett väldigt litet, mindre än de som våra dvärgkochin värpte tidigare. Det måste vara ett premiärägg från en av våra nya unghöns. Så himla rart:-)

Blixtvisit till Danmark

Jo, jag var i Danmark förra söndagen. Det blev en riktig blixtvisit där jag körde ner vårt visningsväxthus för en utställning kommande helg. Det tog rätt lång tid ner då man inte får köra fortare än 80 med släp om jag minns rätt. Hem gick det lite fortare - hur fort är konfidentiellt...

Hursomhelst, det är inte jag om det inte blir ett besök på ett växthus när man är ute på tur och denna gång var inget undantag. Jag körde vår stora bil och fick lätt med mig ett stor exemplar av Ginko Biloba, ett uppstammat blåregn med massor med knoppar, en Gunnera, en magnolia, en namnsort av Bornholmsfikon och en annorlunda klätterväxt jag just nu glömt namnet på. En skön belöning efter många mil i maklig takt.