Bacon och Blåbär

Äntligen kacklas och piper det från hönsgården igen! För snart två månader sedan hade vi besök av en räv eller mård som hade ihjäl alla våra hönor och sorgen var stor.
Nu har vi satt ett rejält nät över hönsgården och förstärkt längs marken så att det är så säker det någonsin kan vara mot predatorer, och idag var det alltså dags att hämta hem våra nya sötnosar.

De kommer från Skillebyholm där de föder upp Brahma och Plymouth Rock. Vi fick hem två större hönor som snart börjar värpa och namnet på dem är just Bacon och Blåbär. Lite underliga namn på hönor, men väldigt personliga så de namnen behåller vi. Därtill en liten skock med helt ljuvliga ulliga och gulliga kycklingar.

Rosens dag idag. 

Från att ha varit väldigt skeptisk till rosor har jag på några få år blivit mer eller mindre ha-galen och älskar rosor! Tror vi har nära 40 olika sorter här i trädgården och fler lär det bli... Det roliga är att sticka dem själv. Det är enkelt och ett väldigt billigt sätt att få fler av dessa ljuvliga växter i trädgården. Hur jag gör finns beskrivet i denna film som visar hur man förökar rosor med sticklingar. Jag har gjort detta i några år nu och flera av de jag stack för tre år sedan är rejält stora redan. Tar inte alls lång tid innan de växer till sig.
Har många favoriter och en av de senaste är en apotekarros jag fick ett rotskott av på Öland för några år sedan. Blommorna är mycket täta och cremevita med inslag av aprikos - ljuvliga!

Lena som sakletare - sakfinnare!

Jag är ju lite svag för vattenkannor. Inte vilka som helst utan gärna gamla kannor med lite patina. En del av de jag använt genom åren har tyvärr börjat läcka, ibland pga att de stått med vatten i och frusit sönder (Klantiga jag!) men är de fina förövrigt har de fått bo kvar hos mig och numera får de hänga bland de andra kannorna i ett av våra äppelträd. Jag är dock noga med att se till att de har ett bra hål så att eventuellt regnvatten inte samlas i kannan och tynger grenarna i onödan.

Härom dagen när jag åkte upp till vår lokala återvinningsstation står det en jättefin gammal zinkkanna bredvid kontainern. Någon idiot (denna gång i dubbel mening) har lämnat den där då den var för stor att få in genom hålen, men glad blev jag. Nu hänger den där tillsammans med sina 'kollegor' och pryder sin plats under förhoppningsvis många år framöver.

Jaaaaaaaaaa! Den har klarat sig!!!!!

En av mina allra käraste favoriter i trädgården är den Rosenrobinia som sitter i slänten på väg upp till växthusen. Den har överlevt tre vintrar trots att den blev planterad väldigt sent på säsongen och jag bara älskar den!!! Den rundade formen på busken, de fina skira bladen, de ljuvliga rosa blomklasarna så klart, men också de läckra kraftigt behårade grenarna som lyser så vackert rött i motljus. Den har helt enkelt allt!

Jo, jag vet den är rätt känslig och beskrivs på de flesta ställen att klara zon I-II och i nedförsbacke och medvind har vi en god 2:a här. Den har vuxit sig stor och fin sedan den kom på plats, men nu i våras när allt annat började grönska hände ingenting alls.
Jag har ju tagit som regel att avvakta till midsommar med att skära bort sådant jag helst vill ha kvar med en förhoppning att det ska grönska, men för var dag har hoppet vissnat lite. Så, i början av förra veckan såg jag äntligen levnadstecken. En massa små rotskott började komma upp ur jorden och jag blev överlycklig. Dock lätt avvaktande då jag kände viss tveksamhet när jag vid närmare betraktande insåg att busken troligen ympats. Men ändå kul.
Idag, dagen före midsommar kände jag att det var dags att se sanningen i vitögat och klippa bort de döda grenarna. Rotskotten hade redan hunnit växa till nära 40 cm med rejäla taggar. Ännu mjuka, men de såg elaka ut. Tänkte jag får låta dem växa upp för att se hur de utvecklas.

Just innan stora sekatören skulle klippa av såg vi ett litet, men kraftfullt skott på stammen - jippi!!!!

Nu har jag dragit upp några av rotskotten och satt på rotning så jag ska få min nyfikenhet stillad vad gäller vilken sort de ympat på. Det lilla stamskottet har fått komma fram i ljuset då den tidigare skymdes av alla rotskott och nu hoppas vi bara att den orkar skjuta fler skott och återta sin forna glans.

En riktigt fin midsommarpresent!

Lägg ägg!

Stannade till utanför växthuset då jag till höger om stigen såg en vinbergssnäcka som var delvis nerskruvad ut i jorden. Tänkte att det var vår 'lilla' valp som varit framme och tryckt ner den, men när jag visade Torbjörn sa han den grävt ner sig för att lägga ägg. Jag har aldrig sett detta tidigare och kunde inte med att avbryta evenemanget, trots att sniglar och snäckor inte står med på min top-tio-lista över favoritdjur i trädgården.

Vandrade vidare till plantskolan och ser två snäckor till nerskruvade i två krukor. Verkar vara perfekt äggläggardag idag tydligen!
Men nu börjar jag bli nyfiken och ber Torbjörn lyfta en av dem och blir väldigt imponerad. Den har lyckats gräva en djup gång ner i jorden på 6-8 centimeter och djupt därnere kan man skönja äggen som är bra mycket större än jag trodde.

 Ser ut som riktiga pärlor. Naturen är fantastisk!

Maskros-Tai Chi

Inget att hymla med, det kryllar av maskrosor här i trädgården. Mängden beror säkert till stor del på att vi inte hann med att ta hand om dem innan de frösådde sig förra året och nu står de där i mängder med stora fröklot i rabatterna - igen!!!

De har blommat och blommat över i rekordfart i år vilket gjort att vi inte heller denna säsong hunnit slå till med maskrosjärn för att gräva upp plantorna med roten innan de hunnit bilda frö.
Tror det gått på en knapp vecka från blomning till frö. Tycker också de är ovanligt höga i år, kan det ha något samband med den snabba utvecklingen?

Förutom tidsbrist har jag trots allt en ganska bra ursäkt i år varför det inte blivit gjort - jag har brutit axeln!
Det tog några veckor efter vurpan jag gjorde på isen i våras innan jag fick diagnosen, men när jag fick veta att det var en fraktur fick jag förklaringen  till varför det gör så j-la ont i vissa lägen när jag använder vänsterarmen.

Hursomhelst var de otroligt förfulande i rabatterna och jag kunde bara inte med tanken på att de alla skulle få släppa ifrån sig sina fröer och addera tusenfalt till antalet inför nästa säsong så jag gjorde det näst bästa - ut och klippte av fröställningarna.

Med min begränsade rörlighet och de lättspridda fröerna blev det lite av tai chi-rörselser i rabatten: Försiktigt sätta ner foten i rabatten för att undvika att kliva på små sköra plantor. Sträcka mig efter bästa förmåga efter en stängel för att försiktigt knipsa bort övre delen av stängeln med frökapseln intakt. Därefter sakta, sakta, för att inte vinddraget ska lösa ut de små fallskärmarna med frö röra mig dryga180 grader på vägen till  hinken och därefter släppa ner den i hinken.
Denna utdragna, långsamma rörelse upprepades väl dryga miljonen gånger (kändes det som) och på lite mer än en timme fylldes två hårt packade hinkar med fröbollar. Det var jättejobbigt, men väl värt mödan att slippa få alla dessa fröer sådda här i trädgården till nästa säsong. Dessutom blev det omgående väldigt mycket finare i rabatterna.

Slutligen vill jag dela med mig av två tips:
- Blås inte på handen om du tror det är något litet kryp som kittlar dig när du har en boll maskrosfrö i densamma!
- Titta inte bort samtidigt som du knipsar av stängeln - Kan resultera i smärta och blodspillan!

Nej, det får inte bli så himla varmt nu...

Visst njuter jag av värmen, men i takt med att kvicksilvret (eller vad det är nuförtiden) stiger i termometern förkortas också livslängden på alla tulpaner som nu börjat slå ut. Jodå, det är många sorter som ännu håller inne med blomman, men säkert över hälften av de vi satte i höstas har slagit ut och resten räknar jag med visar färg inom en vecka.

I örtagården har tulpanerna i rundeln med tårtbitarna börjat slå ut och kantrabatterna blir bara häftigare för var dag.

Nu har även tulpanerna i rabatten längs köksträdgården slagit ut och det blev väldigt fint även om denna gula färg inte är min favoritfärg på tulpaner.

Längst ut blommar olika sorters narcisser och fyller upp fint nertill.

Ge inte upp!

Jag hör från flera håll att det varit problem med övervintringen av många känsliga växter och det verkar som om många rosor strukit med. 

För ett par år sedan då vintern var väldigt sträng var jag helt övertygad om att de enda två rosor vi hade här var stendöda och började planera för ersättningsväxter. Men då fick jag lära mig att inte ha för bråttom. Plötsligt en dag sköt de skott och har blommat fint ett par år sedan dess. 

Jag fick då rådet att vänta med saxen på allt som man var tveksam om det överlevt till midsommar och det är klokt. Min junimagnolia såg i vart fall halvdöd ut förra våren, men jag väntade ut den och den gren jag var säker på var utom räddning sköt plötsligt skott. Så, mitt råd är att avvakta med att skära ner eller gräva bort för tidigt.

Senast idag såg jag ett skott på en av rosorna i pergolan jag sneglat lite skeptiskt på några dagar.

OK utsikt

Måste bara visa en bild på utsikten från mitt skrivbord. Inte helt fel, eller hur? En liten tröst för den som möjligen blir avundsjuk är att jag tyvärr tvingas sitta just vid skrivbordet ganska många timmar var dag och inte befinna mig därute:-(

Det grönskar

Hela trädgården har verkligen gått igång denna vecka med körsbärsblom och allt.

Men allra allra finast just nu är denna som väntar på mig när jag går ut i trädgården:

Röda vitsippor, mer tulpaner och många backsippor...

Vilken timing att få så många dagar 'ledigt' när naturen bjuder på sin bästa sida.
För ett par dagar sedan åkte jag med en vän till Åsa gravfält ute på Selarön för att spana in backsipporna, Pulsatilla vulgaris. Jag var där för ett par år sedan, men denna blomning är något man kan se många, många gånger.

 Det är en otrolig mängd plantor spridda över en gammal skeppsättning som ligger i ett underbart sörmländskt landskap.

Efter den första imponerande anblicken av dessa tiotusentals plantor gick vi kring ibland dem och försökte hitta avvikande utseenden. Jodå, vi hittade lite olika storlekar, lite varianter på kronbladens form och lite olika lilablå nyanser, men de flesta var förvånansvärt lika. Höjdpunkten blev en med lite annorlunda och ovanligt många kronblad.

Hemma i trädgården har det verkligen tagit fart med blomningen. Gången in i örtagården har på två dagar blivit riktigt imponerande. Och härnäst väntar jag på kantrabatten vid köksträdgården där tulpanknopparna står tätt, tätt på led bakom narcisserna som slagit ut.

I går när jag gick ut med hundarna hittade jag en plats rätt nära där vi bor med röda vitsippor. Jag har tidigare noterat att vissa lite lätt bedagade blommor blir rödrosa på baksidan av kronbladen, men så här röda har jag aldrig tidigare sett. Gissa om jag blev överraskad idag när jag på väg ut i trädgården plötsligt ser något rödblommigt i snåren på framsidan av huset - röda vitsippor! De är jättefina och klart skarpt ceriseröda jämfört med sina vita kollegor. Jag kollade lite på nätet om detta och det är tydligen en någorlunda permanent förändring som kan uppträda och även sprida sig i beståndet - kul!

En annan skönhet i trädgården, som tyvärr blommar över snabbt är blodörten Sanguinaria canadensis

Den är otroligt vacker och många som ser den tror det är en låtsasblomma!

Senaste rapporten från grodynglen är att de släppt sin lilla säck och simmar fritt. Det bara kryllar av dem i kanten av dammen där det ligger lite rester från strandirisen i vattnet som skydd. 

Roligt att följa dem från början denna säsong.

Fortsatt trädgårdsspaning

Det är med viss spänning och ett stort mått hopp som jag var morgon kollar om de uppskjutande tulpanbladen är intakta eller ej. Visserligen är hela trädgården omgärdad med staket, men för ett hungrigt rådjur eller en älg är delar av staketet mest symboliskt verkar det som. Jag har sett spåren från dem här i trädgården för några veckor sedan, men nu, peppar, peppar! har de inte varit här på ett tag.
Det är en ganska ansenlig mängd lökar som är på tillväxt, särskilt i den nya örtagården som vi istället för örter fyllde med lökväxter sent i höstas då den blev klar med gångar och planteringsbäddar.

Jag ser verkligen fram emot blomningen, men risken är nog rätt stor för skövling. Vi har kryddat med det avskräckande rå-väck så mycket vi förmår, så det är bara att hoppas det räcker.

Flera av våra krokusar har fått påhälsning av de kaniner som bor här i trädgården. Än så länge kan jag tåla vad de gjort. Det är lite av en kompromiss ser det ut som. De har ätit lite grann och lämnat ungefär halva blomman kvar. Tyvärr har de nog betat lite väl friskt på några ställen, men vad göra???

Flera av de botaniska tulpanerna har börjat slå ut och de är verkligen läckra.

I örtagården, bland de olika sorterna av backtimjan står Tulipa humilis violacaea. Den har en underbar kallröd färg med svart botten inuti.

I stenröset vi byggde i höstas där vi planterade en massa taklök satte jag en massa lökar av Tulipa neustruevae. Där har redan ganska många slagit ut och de passar verkligen lite spritt i röset med några små klungor i gruset nedanför.

Sista rapporten idag om tulpaner blir om den mista tulpan jag någonsin sett. Det är en clusiana som tillsammans med en massa andra släktingar planterats under ett av våra äppelträd. Medan de övriga är normalstora med blommor på en 3-4 cm mäter denna knappt 1 cm. Kika på bilden och jämför med vitsippan uppe till vänster.

En favorit som har många förtjänster tycker jag är lungörten. Vi har flera namnsorter med och utan vita eller silverfärgade blad med vita, cremefärgade, rosa eller blå blommor. Den här har flera färger samtidigt vilket inte gör den sämre. Blommar tidigt och länge, är bra både som marktäckare och tål relativt skuggiga lägen.

Nu har jag följt utvecklingen av grodäggen jag hittade i dammen i en vecka. Nästan varje dag har jag gått förbi för att se om man kan märka någon utveckling. De har sett likadana ut hela veckan, men idag hände det - de har blivit dubbelt så stora och man kan se något som kanske ska bli en svans utvecklas. Sååå cooolt!

Mer om ägg...

Igår kom Torbjörn från hönshuset med två nylagda ägg. Ett normalstort och ett väldigt litet, mindre än de som våra dvärgkochin värpte tidigare. Det måste vara ett premiärägg från en av våra nya unghöns. Så himla rart:-)

Blixtvisit till Danmark

Jo, jag var i Danmark förra söndagen. Det blev en riktig blixtvisit där jag körde ner vårt visningsväxthus för en utställning kommande helg. Det tog rätt lång tid ner då man inte får köra fortare än 80 med släp om jag minns rätt. Hem gick det lite fortare - hur fort är konfidentiellt...

Hursomhelst, det är inte jag om det inte blir ett besök på ett växthus när man är ute på tur och denna gång var inget undantag. Jag körde vår stora bil och fick lätt med mig ett stor exemplar av Ginko Biloba, ett uppstammat blåregn med massor med knoppar, en Gunnera, en magnolia, en namnsort av Bornholmsfikon och en annorlunda klätterväxt jag just nu glömt namnet på. En skön belöning efter många mil i maklig takt.